Nyponsour

Nyponsour har ingen känd upphovsman. Den hör till de nordiska drinkar som byggts fram ur en råvara i skafferiet snarare än ur en bartraditon, och det finns varken en dokumenterad bar, ett årtal eller en person att peka på. Konstruktionen är i sig en standardsour – sprit, syra, sötma, äggvita – där sötman råkar komma från en soppa.

Nyponsoppan är däremot en av få svenska drycker som nästan alla har ett förhållande till. Den serveras varm i termos i skidspåret, kall som efterrätt med mandelbiskvier, och den har funnits i skolmatsalar i generationer. För många är den den första smaken man förknippar med vinter utomhus.

Nyponets ställning i svensk kost hänger ihop med dess höga C-vitaminhalt, och intresset för att plocka och torka nypon växte påtagligt under andra världskriget när importerad citrusfrukt var svår att få tag på. Hur mycket av det som var myndighetskampanj och hur mycket som var faktisk kosthållning är svårt att avgöra i efterhand, men vanan att ta vara på nypon fanns kvar långt efteråt.

Det som gjorde soppan till vardagsmat var Ekströms torkade pulver. Med ett pulver som bara skulle vispas ut i vatten behövde ingen längre plocka, torka och sila själv, och nyponsoppan gick från säsongsvara till något som stod i skåpet året om. Det är i praktiken den produkten den här drinken bygger på – och den fungerar utmärkt, förutsatt att du blandar den och låter den kallna först.