4 min
medel
ca 30%
Klassiker Stark
Martinez
Söt, örtig föregångare till Dry Martini
Martinez är länken mellan 1800-talets söta cocktails och 1900-talets torra martini, och den enda av dem som fortfarande smakar som båda samtidigt. Röd vermouth ger sötma och örter, maraschino ett drag av körsbärskärna och mandel, och angosturan binder ihop det. Drickes den bredvid en Dry Martini är släktskapet uppenbart – men Martinez är rundare, mörkare och betydligt mindre kompromisslös.
- Tid
- 4 min
- Svårighet
- Enkel
- Styrka
- ca 25%
- Glas
- Coupe
Ingredienser
1 drink- Gin helst Old Tom 4,5 cl
- Röd vermouth 3 cl
- Maraschino 0,75 cl
- Angostura bitter 2 streck
- Citron Garnering 1 zest
- Metod
- Rörs
- Glas
- Coupe
- Garnering
- En citronzest, vriden över ytan
- Serverad volym
- ca 10,1 cl
- Standardglas
- ca 1,7
Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.
Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.
Så blandar du den
Kyl en coupe i frysen eller fyll den med is och vatten under tiden.
Häll gin, röd vermouth, maraschino och angosturan i ett rörglas.
Fyll rörglaset med stora isbitar och rör i tjugo till trettio sekunder tills utsidan blir imfrostad.
Sila ned i den kylda coupen. Drinken ska vara helt klar utan issplitter.
Vrid en citronzest över ytan så att oljan syns lägga sig, och lägg den i glaset.
Tips
- Old Tom-gin är inte en detalj här. Den lätt sötade stilen var vad recepten skrevs för, och med en torr London dry blir drinken kantigare och maraschinon mer framträdande.
- Maraschinon doseras lågt med avsikt. Den är intensiv och mandelaktig, och redan en centiliter tar över hela drinken.
- Använd en vermouth som stått öppnad kort tid. Röd vermouth oxiderar i kylskåpet på några veckor, och i en drink där den utgör en tredjedel märks det direkt.
- Vill du närma dig en Dry Martini utan att lämna Martinez: byt hälften av den röda vermouthen mot torr. Drinken blir märkbart stramare utan att tappa körsbärstonen.
Vanliga misstag
- Att shaka den. Drinken innehåller ingen juice, och shaken ger issplitter och en grumlig yta i stället för den klara, oljiga textur som rörandet ger.
- För mycket maraschino. Gränsen går ungefär vid en centiliter, därefter smakar drinken marsipan snarare än cocktail.
- Att hoppa över citronzesten. Oljan från skalet lyfter hela drinken, och utan den blir Martinez tung och sluten.
- Att röra för kort. Här behövs både kyla och den spädning som rörandet ger – en outspädd Martinez är obehagligt spritig.
Smakprofil
- Sötma
- 3/5
- Syra
- 1/5
- Beska
- 2/5
- Fyllighet
- 4/5
- Krydda
- 3/5
körsbärskärnamalörtenbärapelsinskal
Glaset
Coupe, cirka 18 cl. Grund skål på fot. Lättare att bära utan spill än ett martiniglas och betydligt vackrare.
Garnering: En citronzest, vriden över ytan
Läs mer om glas och utrustningUrsprung och historia
Kalifornien eller New York, USA · omkring 1880-talet
Den första säkra tryckta uppgiften finns hos O.H. Byron, vars Modern Bartenders' Guide från 1884 beskriver Martinez som en Manhattan med gin i stället för whiskey. Det är den äldsta belägg som cocktailhistoriker är någorlunda överens om, och den säger samtidigt något om hur drinken uppfattades: som en variation, inte som en nyhet.
Vem som blandade den först är däremot obesvarat. Staden Martinez i Kalifornien gör anspråk på drinken och har en skylt som säger det, medan en konkurrerande berättelse placerar den hos Jerry Thomas på Occidental Hotel i San Francisco, serverad till en resenär på väg till Martinez. Thomas egen bok tar upp drinken först i 1887 års utgåva, vilket är efter Byron – vilket talar emot att han var upphovsmannen.
Att Martinez skulle vara direkt förfader till Dry Martini är rimligt men inte bevisat. Utvecklingen från söt gindrink med maraschino till torr gin med torr vermouth går att följa i receptsamlingar decennium för decennium, och någon enskild punkt där den ena blev den andra finns inte.
De äldsta recepten har mer vermouth än gin, ibland dubbelt så mycket, och en sötad gin av Old Tom-typ. Dagens standardversion har vänt på proportionerna. Vill du smaka drinken som den beskrevs på 1880-talet är det bara att byta plats på gin och vermouth.
Vanliga frågor om Martinez
Vad är skillnaden mellan Martinez och Dry Martini?
Martinez har röd vermouth, maraschino och bitter och är söt, örtig och mörkare i tonen. Dry Martini har torr vermouth och inget annat, och är torr och skarp. Martinez anses vara den äldre av de två, men något exakt övergångsögonblick går inte att peka ut.
Måste jag ha Old Tom-gin?
Nej, men drinken är skriven för den. Old Tom är lätt sötad och rundar av maraschinon. Med en torr London dry blir Martinez stramare och något mer mandeldominerad – höj då gärna vermouthen en aning.
Ska Martinez röras eller skakas?
Röras. Det finns ingen juice i drinken, och shaken skulle bara ge issplitter och en grumlig yta. Rör med stora isbitar i tjugo till trettio sekunder och sila i ett kylt glas.
