Hoppa till innehållet
Drinkguiden
Klassiker IBA-klassiker Mycket stark

Manhattan

Torr, kryddig och elegant

Tre ingredienser, inget vatten utom det som isen ger, och ingenting som döljer misstag. Manhattan är rågwhiskey och röd vermouth i förhållandet två mot ett, med bitter som bindemedel – en drink som står och faller med hur färsk vermouthen är. En öppnad flaska som stått ett halvår i skåpet gör drinken sur och trött, och det går inte att röra bort.

Tid
4 min
Svårighet
Enkel
Styrka
ca 29%
Glas
Coupe
Manhattan i kylt coupeglas med mörkt cocktailbär och utan is

Ingredienser

1 drink
Metod
Rörs
Glas
Coupe
Garnering
Ett mörkt marascakörsbär av Luxardotyp, lagt i botten av glaset. De neonröda cocktailbären är sockerlag med färgämne och drar drinken åt fel håll. En citronzest fungerar också och ger en ljusare, friskare drink.
Serverad volym
ca 9,2 cl
Standardglas
ca 1,7

Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.

Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.

Så blandar du den

  1. Ställ ett coupeglas i frysen minst tio minuter innan du börjar.

  2. Häll rågwhiskey, röd vermouth, angostura och eventuellt ett streck apelsinbitter i ett rörglas.

  3. Fyll rörglaset till tre fjärdedelar med is.

  4. Rör i tjugo till trettio sekunder tills utsidan av glaset är immig och kall.

  5. Sila upp i det kylda coupeglaset, utan is.

  6. Lägg i ett mörkt cocktailbär och servera direkt.

Tips

  • Köp den minsta flaskan vermouth du hittar och ställ den i kylen när den är öppnad. Vermouth är vin och oxiderar; efter en månad i kylskåp är den märkbart sämre, efter ett halvår i rumstemperatur är den obrukbar.
  • Rör, shaka aldrig. Drinken innehåller varken juice, grädde eller ägg, och shakning gör den grumlig och luftig i stället för sammetsklar.
  • Kyl glaset. Manhattan serveras utan is och blir ljummen på fem minuter i ett rumstempererat glas.
  • Ta med strecket apelsinbitter om du har flaskan hemma. Det lyfter vermouthens örtighet utan att drinken blir sötare, och flera av de tidigaste tryckta recepten har bitter av just den sorten.

Vanliga misstag

  • Gammal vermouth. Det enskilt vanligaste felet och det som gör flest hemmagjorda Manhattans platta och syrligt trötta.
  • För mycket vermouth. Standard är två delar whiskey mot en del vermouth; går du mot lika delar tappar drinken sin ryggrad och blir söt.
  • Att shaka drinken. Den blir grumlig, får isflisor i sig och tappar den täta konsistensen som är hela poängen.
  • Neonröda cocktailbär. De tillför sockerlag och mandelarom, och gör den elegantaste av whiskeydrinkar smaskig.

Smakprofil

Sötma
2/5
Syra
0/5
Beska
2/5
Fyllighet
4/5
Krydda
4/5

rågvermouthörterkörsbärkryddnejlikaek

Glaset

Coupe, cirka 18 cl. Grund skål på fot. Lättare att bära utan spill än ett martiniglas och betydligt vackrare.

Garnering: Ett mörkt marascakörsbär av Luxardotyp, lagt i botten av glaset. De neonröda cocktailbären är sockerlag med färgämne och drar drinken åt fel håll. En citronzest fungerar också och ger en ljusare, friskare drink.

Läs mer om glas och utrustning

Ursprung och historia

New York, USA · 1880-talet

Den historia som nästan alltid berättas är att drinken skapades på Manhattan Club i New York vid en bankett som Lady Randolph Churchill – Winston Churchills mor – höll för presidentkandidaten Samuel J. Tilden. Berättelsen är väldokumenterat osann i just den formen: Jennie Churchill befann sig i England och var höggravid vid den påstådda tidpunkten, hösten 1874. Historien dyker dessutom upp först flera decennier senare och saknar samtida stöd.

Vad som däremot är belagt är att drinken cirkulerade i New York under 1880-talet och att den fick sitt namn efter stadsdelen eller efter klubben. De tidigaste tryckta recepten är från mitten av 1880-talet, och redan då finns flera versioner: med och utan curaçao, med olika bitter, och med förhållanden som varierar från lika delar till tre mot en.

Den enda rimliga slutsatsen är att ingen vet vem som blandade den första. Manhattan tillhör den grupp klassiker som växte fram som en idé i tiden snarare än som någons uppfinning – ungefär som Old Fashioned. Det som gjorde den till en institution var i stället förbudstiden: kanadensisk rågwhiskey var lätt att smuggla, och en drink byggd på råg och vermouth blev den mest praktiska cocktailen i USA under 1920-talet.

En anmärkning om stavningen: Manhattan blandas traditionellt på amerikansk whiskey, som stavas med e. Skotsk whisky stavas utan, och byter du bas heter drinken något annat – med scotch blir det en Rob Roy.

Vanliga frågor om Manhattan

Ska en Manhattan röras eller shakas?

Röras. Drinken består bara av sprit, vermouth och bitter, och ska vara sammetsklar. Shakning tillför luftbubblor och iskross som gör den grumlig och tunn.

Vilken whiskey ska man ha i en Manhattan?

Rågwhiskey är det traditionella valet – dess peppriga torrhet balanserar vermouthens sötma. Bourbon fungerar också men ger en rundare och sötare drink. Skotsk whisky gör den till en Rob Roy.

Hur länge håller röd vermouth?

Ungefär en månad i kylen efter öppning. Vermouth är starkvin och oxiderar som vin gör. En flaska som stått i rumstemperatur sedan i somras är den vanligaste orsaken till en trist Manhattan.

Drinkar du också kan gilla

Sazerac i lowballglas utan is, rödbrun drink med citronzest på kanten

Klassiker

Sazerac

Anisdoftande, torr och kraftfull

5 min medel ca 32%
Dry Martini i fryst martiniglas med citronzest på kanten

Klassiker

Dry Martini

Iskall, knivskarp och naken

4 min medel ca 30%