4 min
medel
ca 30%
Klassiker Mycket stark
Copenhagen
Iskall, mycket torr martini med kummin i stället för vermouth
Copenhagen är en martini utan vermouth. I stället för det förstärkta vinet står akvaviten, och drinken blir därmed helt vinlös – torrare än till och med en mycket torr Dry Martini, och med kummin och dill där enbären annars får stå ensamma. Apelsinbittern mjukar upp övergången mellan de två spritsorterna, och oliven ger den salta kanten som håller ihop det hela. Det är en kall och kompromisslös drink som kräver riktigt kalla glas.
- Tid
- 4 min
- Svårighet
- Enkel
- Styrka
- ca 33%
- Glas
- Martiniglas
Ingredienser
1 drink- Gin torr London dry 4 cl
- Akvavit 2 cl
- Apelsinbitter 2 streck
- Oliv Garnering 1 st
- Metod
- Rörs
- Glas
- Martiniglas
- Garnering
- En oliv i glaset. Saltet är inte dekoration här utan en motvikt: drinken saknar både socker och vin och är helt torr, och oliven ger den enda runda tonen. En mandelfylld oliv förekommer ofta till just den här drinken och passar akvavitens kummin bättre än en pimentofylld gör.
- Serverad volym
- ca 7,3 cl
- Standardglas
- ca 1,6
Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.
Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.
Så blandar du den
Ställ martiniglaset i frysen minst en kvart innan, eller fyll det med is och vatten medan du blandar.
Häll gin och akvavit i ett rörglas och tillsätt två streck apelsinbitter.
Fyll rörglaset med stora isbitar och rör i trettio sekunder, tills rörglaset är imm på utsidan.
Häll ut isvattnet ur martiniglaset och sila upp drinken utan is.
Lägg i en oliv, gärna på sticka. Servera direkt medan drinken är iskall.
Tips
- Frys glaset. En vinlös drink av bara sprit har ingenting att gömma sig bakom, och skillnaden mellan ett iskallt och ett svalt glas är hela drinkupplevelsen.
- Rör hela trettio sekunder. Spädvattnet är den enda utspädning drinken får, och underrörd smakar den ren sprit med kummin.
- Välj gin och akvavit som inte slåss. En kryddig, botanikertät gin ovanpå en dillbetonad akvavit blir rörigt – en rak London dry och en kumminbetonad akvavit ger en tydligare drink.
- Skölj oliven i vatten om den ligger i lag. Lagsaltet är kraftigt och kan göra en torr drink direkt salt om olivvätskan följer med i glaset.
Vanliga misstag
- Att dosera akvaviten som ginen. Akvaviten är kryddig och dominant, och lika delar gör drinken till kummin rakt igenom – två delar gin mot en del akvavit är balansen.
- Att lägga i en citronzest i stället för oliven. Det ger en helt annan drink: utan saltet står de två spritsorterna nakna, och drinken blir skarp i stället för rund.
- Att shaka den. Utan juice eller ägg finns inget att emulgera, och shakningen gör bara drinken grumlig och full av issplitter.
- Att servera den i ett stort glas. Sex centiliter sprit i ett tjugofem-centiliters martiniglas blir ljummet innan glaset är halvtomt – ett mindre glas håller drinken kall hela vägen.
Smakprofil
- Sötma
- 0/5
- Syra
- 0/5
- Beska
- 2/5
- Fyllighet
- 3/5
- Krydda
- 3/5
kumminenbärdillapelsinskalsalt
Glaset
Martiniglas, cirka 18 cl. Konisk skål på hög fot. Foten finns för att handen inte ska värma drinken.
Garnering: En oliv i glaset. Saltet är inte dekoration här utan en motvikt: drinken saknar både socker och vin och är helt torr, och oliven ger den enda runda tonen. En mandelfylld oliv förekommer ofta till just den här drinken och passar akvavitens kummin bättre än en pimentofylld gör.
Läs mer om glas och utrustningUrsprung och historia
okänt, namnet syftar på Köpenhamn · omkring 1930
Copenhagen är en av många drinkar där namnet är det enda som är känt. Den finns upptagen i The Savoy Cocktail Book från 1930, Harry Craddocks samling från American Bar på hotellet Savoy i London, men boken anger som regel varken upphovsman eller tillkomstår och gör det inte heller här. Vem som satte ihop drinken, var och när går alltså inte att säga.
Namnet antyder ett danskt ursprung, men Savoy var en samlingsplats för recept från hela Europa och USA, och drinknamn valdes lika ofta efter ingrediens eller stämning som efter faktisk plats. Att akvaviten kommer från Skandinavien räcker som förklaring till namnet – något belägg för att drinken faktiskt är gjord i Köpenhamn finns inte.
Proportionerna varierar mellan källorna. Vissa versioner har lika delar gin och akvavit, andra en tydlig övervikt gin som här, och en spridd modern variant lägger till en skvätt torr vermouth och en mandelfylld oliv. Två delar gin mot en del akvavit är den vanligaste utgångspunkten i dag och den som låter kumminen märkas utan att ta över.
Att drinken saknar vermouth gör den till en av de torraste martinivarianterna som finns. Den beror därför helt på temperaturen: det som i en vanlig martini bärs upp av vinets syra måste här bäras av kylan och av spädningen från rörningen.
Vanliga frågor om Copenhagen
Vem uppfann Copenhagen?
Det är inte känt. Drinken finns med i The Savoy Cocktail Book från 1930, men den boken anger sällan upphovsman eller år, och gör det inte här. Namnet är det enda som pekar mot Skandinavien, och det räcker inte som belägg för att drinken skulle vara dansk.
Hur skiljer den sig från en Dry Martini?
Genom att den saknar vermouth helt. Där martinin har ett förstärkt vin som bidrar med syra och örter har Copenhagen akvavit, alltså mer sprit. Drinken blir därmed torrare och starkare, och den är helt beroende av att glaset och spriten är riktigt kalla.
Vilken akvavit passar bäst?
En kumminbetonad akvavit av dansk eller skånsk typ fungerar bäst, eftersom kumminen möter ginens enbär. Utpräglat dillbetonade akvaviter hamnar bredvid ginen i stället för att smälta med den och ger en mer splittrad drink.
