Klassiker Mycket stark

Vieux Carré

Name: Vieux Carré
Prep time: 5 min
Total time: 5 min
Yield: 1 drink
Cuisine: Hotel Monteleone, New Orleans, USA
Ingredients: 3 cl rågwhiskey; 3 cl konjak (VSOP); 3 cl röd vermouth (söt italiensk); 0,5 cl bénédictine (ungefär en tesked); Angostura bitter, 2 streck; Peychaud’s bitter, 2 streck; Is, till rörglaset och i glaset; Citron, 1 zest

Två spritsorter, örtlikör och dubbel bitter i ett glas

Vieux Carré är New Orleans hela cocktailhistoria staplad i ett enda lowballglas: amerikansk rågwhiskey, fransk konjak, italiensk vermouth, Bénédictine från Normandie och två sorters bitter, varav den ena bara tillverkas i staden själv. Drinken är tyngre och mer sammansatt än en Manhattan, och de fem beståndsdelarna lägger sig i lager i eftersmaken snarare än att slås ihop till en enda smak.

Tid: 5 min
Svårighet: Medel
Styrka: ca 28%
Glas: Lowballglas

Vieux Carré i lowballglas över en stor isbit med citronzest

Ingredienser

1 drink

Rågwhiskey 3 cl
Konjak VSOP 3 cl
Röd vermouth söt italiensk 3 cl
Bénédictine ungefär en tesked 0,5 cl
Angostura bitter 2 streck
Peychaud’s bitter 2 streck
Is till rörglaset och i glaset
Citron Garnering 1 zest

Metod: Rörs
Glas: Lowballglas
Garnering: Citronzest, vriden över ytan
Serverad volym: ca 11,6 cl
Standardglas: ca 2,1

Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.

Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.

Så blandar du den

Lägg en stor isbit i ett lowballglas och ställ det åt sidan medan du blandar.
Häll rye, konjak, röd vermouth och Bénédictine i ett rörglas.
Tillsätt två streck angostura och två streck Peychaud’s bitter.
Fyll rörglaset med is och rör tjugo till trettio sekunder, tills glaset frostar.
Sila ned över isbiten i lowballglaset.
Vrid en citronzest över ytan så oljan lägger sig som en hinna, och lägg ned den i glaset.

Tips

Bénédictine ska mätas, inte skvättas. En halv centiliter räcker för att lägga honung och örter under drinken; en hel centiliter gör den märkbart klibbig och gömmer rågen.
Använd båda bittersorterna. Peychaud’s anis och angosturas nejlika gör olika saker, och drinken tappar sitt New Orleans-drag om du byter ut den ena mot dubbelt av den andra.
Ta en rågwhiskey med hög rågandel. Konjaken och vermouthen är båda runda och söta, och det är rågens peppar som håller emot dem.
En stor isbit i serveringsglaset. Drinken innehåller nästan tio centiliter sprit och ska drickas långsamt – små bitar smälter sönder den innan du är halvvägs.

Vanliga misstag

Att hoppa över konjaken och göra en ren rågdrink. Då har du i praktiken en Manhattan med Bénédictine; det är konjakens torkade frukt som ger Vieux Carré dess mjuka mitt.
För mycket Bénédictine. Likören är kraftig och söt, och redan vid dubbel dos smakar drinken främst honung och saffran.
Att shaka. Drinken innehåller varken juice, ägg eller grädde och blir grumlig och tunn av en shake. Den ska vara klar och sirapstjock i konsistensen.
Trött vermouth. Med tre centiliter står vermouthen för en tredjedel av volymen, och en flaska som stått framme i månader ger drinken en syrlig, kartongaktig ton.

Smakprofil

Sötma: 3/5
Syra: 0/5
Beska: 3/5
Fyllighet: 4/5
Krydda: 4/5

rågpepparrussinhonunganisörterek

Glaset

Lowballglas, cirka 25 cl. Lågt och tjockt, även kallat old fashioned-glas eller tumbler. Byggt för en stor isbit och kort dryck.

Garnering: Citronzest, vriden över ytan

Läs mer om glas och utrustning

Ursprung och historia

Hotel Monteleone, New Orleans, USA · 1938

Drinken tillskrivs Walter Bergeron, chefsbartender på Hotel Monteleone i franska kvarteret i New Orleans. Receptet trycktes 1937 i Stanley Clisby Arthurs "Famous New Orleans Drinks and How to Mix ’Em", och 1938 anges vanligen som skapelseåret. Att Bergeron står som upphovsman är ovanligt väl belagt för att vara en cocktail från den tiden, även om ingen vet exakt när han började servera den.

Namnet är franska för "det gamla fyrkanten" och är stadsbornas eget namn på French Quarter. Ingredienserna är vald symbolik: rågwhiskeyn står för det amerikanska, konjaken för det franska, vermouthen för det italienska och Peychaud’s för New Orleans själv. Bergeron byggde med andra ord en drink av kvarterets invandrargrupper.

Hotel Monteleones Carousel Bar, som roterar ett varv i kvarten, är fortfarande drinkens hemadress, och den serveras där än i dag. Utanför New Orleans var Vieux Carré länge nästan okänd; den kom tillbaka först under 2000-talets klassikervåg, ungefär samtidigt som råg och Peychaud’s blev allmänt tillgängliga igen.

Originalet rördes i själva serveringsglaset över is, inte i ett separat rörglas – en praktisk lösning i en bar som roterar. Metoden fungerar fortfarande, men ger något mindre kontroll över utspädningen.

Vanliga frågor om Vieux Carré

Hur uttalas Vieux Carré?

Ungefär "vjö karré", med tonvikt på sista stavelsen. Namnet är franska för det gamla kvarteret och är det som New Orleans invånare själva kallar French Quarter.

Kan man byta ut Peychaud’s bitter?

Inte utan att drinken byter karaktär. Peychaud’s är tydligt anis- och körsbärsdoftande och är den enda ingrediensen som faktiskt kommer från New Orleans. Går det inte att få tag på blir resultatet en fullt drickbar men mer generisk whiskeydrink.

Vad kan jag ersätta Bénédictine med?

Ingen ersättning är exakt, men gul Chartreuse i halv mängd ligger närmast i honung och örtighet. Drambuie fungerar också men drar drinken mot skotsk whisky i smaken.