Hoppa till innehållet
Drinkguiden
Klassiker Mycket stark

Toronto

Rye med en beskt medicinsk kant av Fernet-Branca

En Old Fashioned där en knapp centiliter Fernet-Branca fått ersätta en del av sötman. Fernet är den beskaste flaskan i de flesta barskåp – myrra, malört och mynta – och 0,75 cl är precis så mycket att den ändrar hela drinkens riktning utan att ta över den. Ryen står kvar med sin pepprighet, angosturan binder ihop, och apelsinzesten håller det hela från att bli medicin.

Tid
4 min
Svårighet
Enkel
Styrka
ca 34%
Glas
Coupe
Toronto i coupeglas, mörkt bärnstensbrun och blank, med apelsinzest

Ingredienser

1 drink
Metod
Rörs
Glas
Coupe
Garnering
En apelsinzest, vriden så att skaloljan lägger sig som en hinna över ytan. Fernet slår an en kylig, nästan mentolartad ton högst upp i näsan, och apelsinoljan möter den med något varmt och sött innan du ens smakat. Citron skulle skärpa beskan i stället för att mjuka upp den, så håll dig till apelsin här.
Serverad volym
ca 8,8 cl
Standardglas
ca 2

Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.

Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.

Så blandar du den

  1. Ställ in ett coupeglas i frysen medan du mäter upp.

  2. Häll rye, Fernet-Branca, sockerlag och två streck angostura i ett rörglas.

  3. Fyll rörglaset med isbitar och rör i tjugo till trettio sekunder – drinken är stark och behöver spädningen.

  4. Sila i det kylda coupeglaset.

  5. Vrid en apelsinzest över ytan och lägg den i glaset.

Tips

  • Mät upp fernetmängden. 0,75 cl är avsiktligt lite, och skillnaden mellan det och en fri skvätt på 2 cl är skillnaden mellan en kryddad whiskydrink och något som smakar hostmedicin.
  • Ryens sträva peppar är motvikten till fernetens mynta. En mjuk, sötare bourbon gör drinken rundare men suddar ut just den kontrast som är hela idén.
  • Sockerlagen är ett halvt mått, inte ett helt. Fernet innehåller redan socker, och en full centiliter gör drinken klibbig i eftersmaken.
  • Rör längre än du tror. En drink på nästan bara sprit behöver spädningen för att beskan ska öppna sig i stället för att bita.
  • Är fernet nytt för dig: börja på 0,5 cl. Smaken är lätt att vänja sig vid nedifrån och svår att backa från när drinken redan är blandad.

Vanliga misstag

  • För mycket Fernet-Branca. Det vanligaste felet i den här drinken och det som avgör om den blir god eller odrickbar – fernet är inte en likör man doserar på känsla.
  • Att shaka i stället för att röra. Drinken innehåller ingen juice och blir grumlig och luftig av shakning, vilket förstärker fernetens skarpa kant.
  • Citronzest i stället för apelsin. Citronens syrliga olja drar åt samma håll som beskan, och drinken tappar sin motvikt.
  • Att servera den ljummen. Fernet framträder oproportionerligt starkt när drinken värms, så både glas och sprit ska vara riktigt kalla.

Smakprofil

Sötma
2/5
Syra
0/5
Beska
4/5
Fyllighet
4/5
Krydda
4/5

myntamyrrarågpepparapelsinskalkaramell

Glaset

Coupe, cirka 18 cl. Grund skål på fot. Lättare att bära utan spill än ett martiniglas och betydligt vackrare.

Garnering: En apelsinzest, vriden så att skaloljan lägger sig som en hinna över ytan. Fernet slår an en kylig, nästan mentolartad ton högst upp i näsan, och apelsinoljan möter den med något varmt och sött innan du ens smakat. Citron skulle skärpa beskan i stället för att mjuka upp den, så håll dig till apelsin här.

Läs mer om glas och utrustning

Ursprung och historia

Kanada, enligt uppgift Toronto · belagd 1922

Receptet är först belagt hos Robert Vermeire i Cocktails: How to Mix Them från 1922. Där heter drinken Fernet Cocktail, och Vermeire noterar att den är omtyckt bland kanadensare i Toronto. Namnet Toronto kommer alltså ur en anmärkning i marginalen på ett recept som ursprungligen hette något annat.

Vermeires version anger kanadensisk whisky, inte amerikansk rye. Att drinken i dag oftast görs på rye har mindre med källan att göra än med att kanadensisk whisky under lång tid varit svårfunnen och ofta mildare än den var på tjugotalet. Rye ligger nära den kryddighet Vermeire kan ha räknat med, men det är en modern tolkning och inte hans recept.

Vem som blandade den första gången är okänt. Vermeire uppger ingen upphovsman, och de påståenden som förekommer om enskilda bartenders i Toronto saknar stöd i tryckta källor från perioden.

Drinken fick nytt liv under 2000-talets klassikervåg, delvis för att Fernet-Branca blev en kultflaska bland bartenders i San Francisco och Buenos Aires. Toronto blev då ett standardsvar på frågan vad man annars gör med flaskan än att dricka den rakt.

Vanliga frågor om Toronto

Hur mycket Fernet-Branca ska i en Toronto?

Knappt en centiliter, alltså 0,75 cl på 6 cl whisky. Vermeires original anger en sjättedel av drinken. Mer än så tar över helt – fernet är den beskaste flaskan i de flesta barskåp och doseras som krydda.

Varför heter drinken Toronto när den först hette Fernet Cocktail?

Robert Vermeire skrev 1922 att drinken var omtyckt bland kanadensare i Toronto. Anmärkningen fastnade och blev med tiden namnet, medan det ursprungliga Fernet Cocktail föll bort.

Måste jag använda rye?

Nej, och källan säger faktiskt kanadensisk whisky. Rye har blivit standard i moderna versioner eftersom pepprigheten balanserar fernetens mynta. Bourbon fungerar också men ger en rundare och sötare drink.

Drinkar du också kan gilla

Manhattan i kylt coupeglas med mörkt cocktailbär och utan is

Klassiker

Manhattan

Torr, kryddig och elegant

4 min enkel ca 29%
Hanky Panky i coupe med djup rödbrun färg och apelsinzest

Klassiker

Hanky Panky

Söt vermouthbas med en mörk, mentolbitter kant

4 min enkel ca 24%
Sazerac i lowballglas utan is, rödbrun drink med citronzest på kanten

Klassiker

Sazerac

Anisdoftande, torr och kraftfull

5 min medel ca 32%