Gök

Gök är i första hand en fråga om proportion. Där en kaffekask kan vara en skvätt brännvin i en hel kopp kaffe beskrivs göken traditionellt som ungefär hälften kaffe och hälften sprit, alltså en dryck som ligger närmare en dubbel snaps med kaffe till än tvärtom. Receptet i den här guiden är hållet i den mildare tappning som är vanlig i dag; vill du pröva den traditionella proportionen får du räkna med en dryck som är fyra gånger starkare.

Namnet uppges komma av verbet göka – att göka i kaffet är att hälla brännvin i det. Källorna är inte eniga: en annan förklaring knyter ordet till gökottan och den tidiga vårmorgonens kaffe i det fria. Vilken av dem som är den ursprungliga går inte att avgöra, och etymologin bör läsas som omtvistad.

Att göken här tar två spritsorter i stället för en följer av vad de två gör i glaset. Akvavit är kryddat brännvin, i Norden definierat av att kummin eller dill ska dominera smaken, och den kryddan är en av få som håller emot kaffets rostade beska. Neutral vodka bidrar med styrka men ingen smak alls. Tillsammans ger de en dryck som smakar mer än en gök på enbart vodka och som är mindre örtig än en på enbart akvavit.

Kryddat brännvin är för övrigt den äldre spriten i sammanhanget. Den renodlat neutrala vodkan är en produkt av 1900-talets destillationsteknik, medan brännvin med kummin och fänkål funnits i svenska hushåll långt tidigare. En gök gjord uteslutande på vodka är därför den moderna varianten, inte originalet, hur självklar den än känns i dag.