Hoppa till innehållet
Drinkguiden
Klassiker Stark

Rob Roy

Manhattan med skotsk whisky – rund, örtig och rörd

Rob Roy är en Manhattan där råg- eller bourbonwhiskeyn har bytts mot skotsk whisky, och bytet gör mer än man tror. Där rågen ger peppar och torr kryddighet lägger den skotska whiskyn in korn, honung och ofta en aning rök, vilket möter vermouthens vermut och beska på ett helt annat sätt. Drinken rörs, aldrig skakas, och serveras iskall utan is i glaset med ett cocktailbär i botten.

Tid
4 min
Svårighet
Enkel
Styrka
ca 26%
Glas
Coupe
Rob Roy i coupeglas, klar mahognyröd drink med ett cocktailbär i botten

Ingredienser

1 drink
Metod
Rörs
Glas
Coupe
Garnering
Ett cocktailbär i botten på glaset
Serverad volym
ca 11 cl
Standardglas
ca 1,9

Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.

Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.

Så blandar du den

  1. Ställ coupeglaset i frysen eller fyll det med is och vatten medan du gör i ordning resten.

  2. Häll skotsk whisky, röd vermouth och två streck angostura i ett rörglas.

  3. Fyll rörglaset med isbitar och rör i tjugo till trettio sekunder, tills utsidan är frostig.

  4. Häll ut isvattnet ur coupen och sila ned drinken.

  5. Lägg ett cocktailbär i botten på glaset och servera genast.

Tips

  • Välj en blended skotsk whisky med kropp snarare än en spetsig singelmalt. Vermouthen är söt och tung, och en tunn, sträv whisky försvinner rakt under den.
  • Rök går utmärkt, men i små mängder. En tesked rökig whisky i den vanliga whiskyn ger just den kolnyans som gör drinken intressant utan att röken tar över hela glaset.
  • Vermouth är vin och håller några veckor i kylskåpet, inte ett år i barskåpet. En trött vermouth ger Rob Roy en dammig, syrlig eftersmak som ingen mängd angostura räddar.
  • Rör längre än det känns nödvändigt. Drinken serveras utan is, så all kyla och all utspädning måste ske i rörglaset – tjugofem sekunder är ett minimum.

Vanliga misstag

  • Att skaka den. Rob Roy innehåller bara sprit och vin, och en shake fyller den med luftbubblor som gör den grumlig och tunn i munnen. Rörd blir den tät och genomskinlig.
  • För mycket vermouth. Lika delar var standard för hundra år sedan men gör drinken sirapsig med dagens sötare vermouth – håll 2:1.
  • Att hoppa över angosturan. Två streck är det som binder ihop whiskyns korn med vermouthens örter; utan bitter faller de två isär i var sin smak.
  • Ljummet glas. Kommer drinken i ett rumstempererat coupeglas är den ljummen efter två minuter, och den skotska whiskyns sprit sticker då rakt igenom.

Smakprofil

Sötma
2/5
Syra
0/5
Beska
2/5
Fyllighet
4/5
Krydda
2/5

kornvermuthonungnejlikatorkad frukt

Glaset

Coupe, cirka 18 cl. Grund skål på fot. Lättare att bära utan spill än ett martiniglas och betydligt vackrare.

Garnering: Ett cocktailbär i botten på glaset

Läs mer om glas och utrustning

Ursprung och historia

Waldorf Astoria, New York, USA · 1894

Rob Roy uppges ha skapats i baren på Waldorf Astoria i New York 1894. Anledningen ska ha varit premiären på operetten "Rob Roy" på Herald Square Theatre samma år – ett stycke om den skotske fredlöse Robert Roy MacGregor. Att döpa en drink efter en aktuell teaterföreställning var vanligt vid den tiden, och kopplingen mellan operetten och den skotska whiskyn är rimlig nog att de flesta källor accepterar den. Något samtida kvitto på att just Waldorf-baren var först finns däremot inte.

Receptet dyker upp i tryck strax efter sekelskiftet och är från början helt enkelt en Manhattan med skotsk whisky. Det gör den till en av de tidigaste dokumenterade spritbytesvarianterna: samma konstruktion, samma proportioner, ny bas. Att drinken fick ett eget namn i stället för att kallas "Scotch Manhattan" är antagligen anledningen till att den överlevde.

Proportionerna har vandrat under 1900-talet. Äldre källor kör ofta lika delar whisky och vermouth, medan dagens standard ligger närmare 2:1 – ett resultat av att vermouth i mellankrigstiden ofta var gammal och oxiderad, och att man därför började dra ner på den. Två delar whisky mot en del vermouth är i dag den vanligaste bardosen.

Precis som Manhattan finns Rob Roy i tre officiella skepnader: sweet med röd vermouth, dry med torr, och perfect med hälften av varje. Den söta versionen är originalet och den enda de flesta känner till vid namn.

Vanliga frågor om Rob Roy

Vad är skillnaden mellan Rob Roy och Manhattan?

Bara spriten. Manhattan görs med amerikansk råg- eller bourbonwhiskey, Rob Roy med skotsk whisky. Proportionerna, bittern och garneringen är desamma, men den skotska whiskyn ger mer korn och honung och mindre peppar.

Vilken skotsk whisky passar bäst i en Rob Roy?

En blended whisky med kropp är det säkraste valet, eftersom vermouthen annars kör över spriten. Rökiga singelmalter fungerar men dominerar lätt – använd i så fall en liten mängd rökig whisky i en i övrigt mild bas.

Ska Rob Roy röras eller skakas?

Röras. Drinken består bara av sprit och vin och ska vara klar och tät. En shake luftar den, gör den grumlig och ger en tunnare munkänsla.

Drinkar du också kan gilla

Manhattan i kylt coupeglas med mörkt cocktailbär och utan is

Klassiker

Manhattan

Torr, kryddig och elegant

4 min enkel ca 29%
Bobby Burns i coupeglas, klar mörkt bärnstensfärgad drink med citronzest

Klassiker

Bobby Burns

Skotsk whisky och vermouth med en örtsöt kärna

5 min enkel ca 24%
Rusty Nail i lowballglas med stor isbit och citronzest

Klassiker

Rusty Nail

Honungssöt, maltig och stark

2 min enkel ca 35%