Suze & tonic
Jordig gentianabeska, tonic och sval gurka
Suze är en fransk aperitif på gentianarot, och beskan i den kommer någon helt annanstans ifrån än i de italienska röda bittrarna. Gentianaroten smakar jordigt och nästan rotfruktsaktigt, med en ton av honung och gul citrus ovanpå, och den beskan sitter kvar längre bak i munnen än Camparis skarpare rabarber- och apelsintoner. I ett högt glas med tonic får den luft och kyla, och drinken blir en av de få aperitiferna som är både lätt att dricka och genuint besk.
- Tid
- 3 min
- Svårighet
- Enkel
- Styrka
- ca 4%
- Glas
- Highballglas
Ingredienser
1 drink- Suze 4 cl
- Tonic iskall, nyöppnad flaska toppa ~15 cl
- Is till brädden
- Gurka Garnering 2–3 skivor eller en lång strimla
- Citron Garnering 1 klyfta eller skiva
- Metod
- Byggs i glaset
- Glas
- Highballglas
- Garnering
- Gurka och citron. Gurkan är inte dekoration utan en motvikt: dess vattniga sötma dämpar gentianans jordighet, som annars kan bli tung i ett så stort glas. Citronen skärper i andra riktningen och håller drinken frisk. Utelämnar du gurkan blir Suze & tonic märkbart mer rotig och kräver att man tycker om just den smaken.
- Serverad volym
- ca 21,8 cl
- Standardglas
- ca 0,5
Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.
Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.
Så blandar du den
Fyll ett highballglas helt med isbitar. Ett halvfyllt glas smälter snabbt och tunnar ut den redan lätta drinken.
Häll i Suze över isen och låt den kylas en stund.
Toppa försiktigt med iskall tonic, gärna längs en barsked eller mot glasets insida, så att kolsyran stannar kvar.
Rör en enda gång från botten och upp – mer än så slår ut bubblorna.
Lägg i gurkskivorna längs glasets insida och en citronklyfta överst.
Tips
- Ta en neutral tonic. En tonic med mycket egen botanik eller stark kinin lägger sig ovanpå gentianan och de två beskorna börjar konkurrera i stället för att komplettera varandra.
- Håll proportionen kring 1 mot 3–4. Suze är kraftigare än den ser ut, och mer än 4 cl gör drinken rotig och tung snarare än beskt uppfriskande.
- Skiva gurkan tunt på längden och tryck den mot glasets insida. Den avger då mer doft än ett par tjocka skivor som ligger på botten.
- Har du bara en annan gentianalikör hemma fungerar den, men de skiljer sig åt mer än man tror i sötma. Smaka och justera mängden i stället för att mäta rakt av.
Vanliga misstag
- Att behandla Suze som Campari. Byter du rakt av i ett recept skrivet för Campari blir resultatet både torrare och mer jordigt än väntat – gentianabeskan har varken apelsintonen eller sötman.
- Ljummen tonic. Kolsyran försvinner direkt när den möter is och drinken blir platt inom en minut. Tonicen ska vara kylskåpskall och nyöppnad.
- Att röra om ordentligt. En enda rörelse från botten räcker; röres drinken som en punsch slås bubblorna ut och kvar blir sockrat gentianavatten.
- Att hoppa över gurkan för att den ser ut som pynt. Den är den enda ingrediensen som mjukar upp rotigheten, och utan den är drinken märkbart svårare att dricka ur.
Smakprofil
- Sötma
- 2/5
- Syra
- 2/5
- Beska
- 5/5
- Fyllighet
- 1/5
- Krydda
- 1/5
gentianarotkininhonunggurkacitronskal
Glaset
Highballglas, cirka 30 cl. Högt och rakt. Rymmer mycket is, vilket är hela poängen: mycket is smälter långsammare än lite.
Garnering: Gurka och citron. Gurkan är inte dekoration utan en motvikt: dess vattniga sötma dämpar gentianans jordighet, som annars kan bli tung i ett så stort glas. Citronen skärper i andra riktningen och håller drinken frisk. Utelämnar du gurkan blir Suze & tonic märkbart mer rotig och kräver att man tycker om just den smaken.
Läs mer om glas och utrustningUrsprung och historia
Frankrike · Suze från 1880- eller 1890-talet, highballen modern
Suze är en gentianalikör som tillskrivs Fernand Moureaux. Årtalen skiljer sig mellan källorna: receptet uppges vara utarbetat under 1880-talet, varumärket registrerades kring 1889 och den breda lanseringen brukar anges till slutet av 1890-talet. Vilket av årtalen som ska räknas som drinkens födelse är alltså en definitionsfråga snarare än en faktafråga.
Beskan kommer ur roten av gul gentiana, en fjällväxt som skördas för hand och som får macerera innan den destilleras och blandas. Det är en annan sorts bitterhet än den i Campari och Aperol, som bygger på en blandning av örter, skal och kinin. Gentianans beska är mörkare och mer jordig, den kommer långsammare och den sitter kvar – därför fungerar Suze dåligt som utbytesvara i ett recept skrivet för Campari, trots att båda kallas bitter.
I Frankrike har Suze länge druckits enkelt: kall och ren, eller med vatten, som eftermiddagsaperitif på café. Drinken har en plats i fransk kulturhistoria genom Picassos collage "Verre et bouteille de Suze" från 1912, där etiketten är klistrad rakt in i bilden.
Highballversionen med tonic är däremot modern och har ingen känd upphovsman. Den sprids i takt med att gentianalikörer blir barvaror utanför Frankrike under 2010-talet, ungefär samtidigt som White Negroni gör Suze känd för en internationell publik.
Vanliga frågor om Suze & tonic
Vad är Suze?
En fransk aperitif på roten av gul gentiana, tillskriven Fernand Moureaux och lanserad kring sekelskiftet 1900. Den är blek gul, ganska torr och genuint bitter, med en jordig rotton och en ton av honung och gul citrus.
Kan man byta Suze mot Campari?
Inte utan att drinken blir en annan. Camparis beska bygger på örter, skal och kinin och är skarpare och sötare; gentianans är jordig, långsammare och sitter kvar längre. Med Campari blir det i praktiken en Campari & tonic.
Hur stark blir en Suze & tonic?
Låg, kring fyra procent före utspädning från isen. Suze ligger på ungefär 20 procent och 4 cl i ett fullt highballglas ger en drink i öl- eller cidernivå – ett av skälen till att den fungerar som aperitif före maten.
Drinkar du också kan gilla