4 min
enkel
ca 9%
Klassiker IBA-klassiker Mycket stark
Mint Julep
Iskall, myntadoftande och sydstatlig
Bourbon, socker, mynta och en berg av krossad is i en frostig silverbägare. Mint Julep är en av få drinkar där isen är den viktigaste ingrediensen: det är den som späder drinken medan du dricker, och det är den som bygger den vita frostkappa runt bägaren som är hela poängen. Den kräver mer is än du tror och mindre mynta än du tror.
- Tid
- 5 min
- Svårighet
- Medel
- Styrka
- ca 28%
- Glas
- Lowballglas
Ingredienser
1 drink- Bourbon 6 cl
- Sockerlag eller en tesked strösocker med några droppar vatten 1,5 cl
- Färsk mynta plus en stor kvist till garnering 8–10 blad
- Is finkrossad, till råge över kanten
- Metod
- Byggs i glaset
- Glas
- Lowballglas
- Garnering
- En stor, riklig myntakvist nedstucken i iskupolen, alldeles intill sugröret. Meningen är att du ska dofta mynta i varje klunk – kvisten ska därför vara stor nog att nå upp mot näsan, inte ett prydnadsblad på kanten.
- Serverad volym
- ca 8,6 cl
- Standardglas
- ca 1,6
Styrkan är beräknad ur ingrediensernas alkoholhalt plus det smältvatten metoden ger, och är därför ett riktvärde. Ett svenskt standardglas motsvarar 12 gram ren alkohol.
Saknar du något? Markera vad du har hemma så visar vi vad du kan blanda i stället.
Så blandar du den
Lägg myntabladen i botten av en silverbägare eller ett lowballglas och häll på sockerlagen.
Tryck lätt på bladen med en muddlare, bara några varv. De ska inte gå sönder – de ska släppa ifrån sig olja.
Fyll bägaren till hälften med finkrossad is och häll i bourbonen.
Rör kraftigt med en lång sked tills utsidan av bägaren är vit av frost.
Fyll på med mer krossad is så att den bildar en kupol över kanten.
Slå myntakvisten mot handflatan en gång, stick ner den bredvid sugröret och servera med ett kort sugrör så att näsan hamnar i myntan.
Tips
- Finkrossad is, inte isbitar. Krossisen är hela drinkens konstruktion – den kyler snabbt och späder gradvis, vilket är inräknat i mängden bourbon. Lägg isbitar i en ren kökshandduk och slå med en kavel.
- Håll bägaren i foten eller i en servett medan du rör. Griper du om den med hela handen smälter frosten där fingrarna sitter och drinken ser genast slarvig ut.
- Muddla myntan mycket lätt. Några varv med sockerlagen räcker. Sönderkrossad mynta ger klorofyll och beska, och drinken smakar då gräs snarare än mynta.
- Servera med kort sugrör. Poängen är att näsan ska hamna i myntakvisten – doften står för ungefär halva upplevelsen.
Vanliga misstag
- Isbitar i stället för krossis. Drinken blir inte tillräckligt kall, ingen frost bildas, och den bourbondos som är avvägd för smältvatten smakar då bara hett stark.
- Att mala sönder myntan i botten. Ett mörkgrönt mos i botten gör drinken beskt gräsig och grumlar den.
- För mycket socker. Julepen ska smaka bourbon och mynta med en aning sötma – inte myntagodis.
- Att fylla på för lite is efter omrörningen. Utan kupolen sjunker myntakvisten ner i drinken och doften försvinner.
Smakprofil
- Sötma
- 3/5
- Syra
- 0/5
- Beska
- 0/5
- Fyllighet
- 3/5
- Krydda
- 2/5
myntavaniljmajsek
Glaset
Lowballglas, cirka 25 cl. Lågt och tjockt, även kallat old fashioned-glas eller tumbler. Byggt för en stor isbit och kort dryck.
Garnering: En stor, riklig myntakvist nedstucken i iskupolen, alldeles intill sugröret. Meningen är att du ska dofta mynta i varje klunk – kvisten ska därför vara stor nog att nå upp mot näsan, inte ett prydnadsblad på kanten.
Läs mer om glas och utrustningUrsprung och historia
Sydstaterna, USA – särskilt Virginia och Kentucky · Tidigt 1800-tal, officiell Derbydrink sedan 1938
Ordet julep kommer via arabiskans julāb från persiskans gulāb, rosenvatten, och betecknade från början en söt medicinsk dryck där sirapen bar en bitter ingrediens. Först i den amerikanska Södern på 1700- och 1800-talen blev julepen alkoholhaltig, och först då fick myntan sin bärande roll.
De tidigaste amerikanska julepsen gjordes ofta på konjak eller persikobrandy, inte på whiskey. Bourbonen tog över när druvlusen ödelade de franska vingårdarna i slutet av 1800-talet och konjaken blev både dyr och svår att få tag på. Att drinken i dag känns oskiljaktig från Kentucky är alltså resultatet av en europeisk växtsjukdom.
Sitt nuvarande rykte har Mint Julep framför allt genom Kentucky Derby, där den är officiell drink sedan 1938. Under loppets två dagar serveras runt 120 000 juleps på Churchill Downs, vilket gör den till en av världens mest storskaligt blandade cocktails – och samtidigt en av de mest sällan välgjorda, eftersom den mängden kräver förblandning.
Silverbägaren är inte snobberi utan funktion: metallen leder värme snabbt bort från handen och bildar den karaktäristiska frostkappan. Ett tjockt lowballglas fungerar, men frosten blir aldrig lika vacker.
Vanliga frågor om Mint Julep
Måste man ha en silverbägare till Mint Julep?
Nej, men den gör skillnad. Metallen leder bort värme snabbt och bildar den vita frostkappan som är drinkens signum. Ett tjockt lowballglas fungerar utmärkt – frosten blir bara mindre spektakulär.
Ska myntan mosas i en Mint Julep?
Bara mycket lätt. Några varv med muddlaren mot sockerlagen räcker för att frigöra oljorna. Sönderkrossad mynta släpper ifrån sig klorofyll och bittra ämnen, och drinken smakar då gräsklipp.
Varför blir min Mint Julep aldrig tillräckligt kall?
Nästan alltid för att isen är för grov. Krossis har mycket större yta än isbitar och kyler därför snabbare, samtidigt som den späder drinken gradvis. Med isbitar hinner drinken bli ljummen innan den späds.
Drinkar du också kan gilla
4 min
enkel
ca 28%
5 min
medel
ca 15%
4 min
enkel
ca 35%